Det är frågor som NBV vill ha svar på och anordnade därför ett kunskapsseminarium frågorna belystes med både aktuell forskning och praktiska erfarenheter.

– Vi ville belysa frågorna med våra samarbetsorganisationer KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, och SIMON, Svenskar och Invandrare Mot Narkotika. På NBV har vi en överblick inom ämnet, medan KSAN och SIMON har expertkunskap inom sina områden, säger Carina Sommarström, Verksamhetsstrateg.

Till seminariet bjöd vi in nyckelpersoner, både ideella och yrkesverksamma, som kunde bidra med kunskap.

– Det blev en bra mix. Vi fick kunskap både från aktuell forskning och från konkret arbete, säger Carina.

Leena Haraké är kanslichef på KSAN. Hon är tacksam över initiativet från NBV.

– Vi är jätteoroliga för hur det ser ut idag, säger hon. Larmrapporterna duggar tätt, speciellt från psykiatrin. Kunskapen är eftersatt, och därför var det viktigt att vi kunde göra detta tillsammans. Vi behövde ett kunskapsseminarium för att förstå.

Leena är kritisk mot att det finns så lite hjälp att få för flickor som mår dåligt.

– Först kommer ingenting, sedan ingenting och sedan tvång. Så ska det inte vara! Flickors psykiska ohälsa är komplex och riskfylld, och det finns stora brister i hur vuxenvärlden bemöter deras behov. Läget har blivit akut med de ensamkommande flyktingbarnen, men man behöver inte ha varit i krig för att ha det svårt. Det räcker att ha blivit mobbad i skolan.

Professor Britt af Klinteberg från Karolinska Institutet delade med sig av sin forskning om hur flickors sociala relationer i skolan påverkar hur de mår och vilka konsekvenser det får för deras beteende. Vissa blir inåtvända, andra utåtagerande.

Allt fler flickor lider av stress. De har olika sätt att försöka hantera den, men många är ensamma och känner att ingen förstår dem, och de flesta får ingen hjälp.

– Det finns ingen paketlösning, säger Leena Haraké. Insatser behövs i flickors vardag, på nära håll. Vuxna har en jätteviktig roll för att flickor ska kunna utvecklas hälsosamt. De måste lyssna, finnas till, ta sig tid. Men alltför många vuxna tar inte sitt ansvar – och alkoholindustrin fyller gärna det tomrum de lämnar – med preparat som kan ge livslångt beroende och överdoser.

SIMON, Svenskar och invandrare mot narkotika, vill sprida kunskap om riskfaktorer bakom missbruk och psykisk ohälsa. De har tagit fram tre kortfilmer, För barnens skull, om barn i flyktingfamiljer. Filmerna har producerats med stöd av Socialstyrelsen och används dels i föreningslivet, dels i skola och socialtjänst. NBV har gjort ett studiematerial med fakta och frågor om filmerna.

– De som är nya i Sverige behöver stöd för att komma in i det svenska samhället, säger Ann-Sofie Roberntz, generalsekreterare för SIMON. Många lär sig svenska, hittar arbete och en plats i det nya landet. Men en del hamnar utanför, blir marginaliserade, och barnen växer upp i ett ingenmansland.

En av filmerna, Hedersflykten, handlar om att växa upp i en hederskultur. I den medverkar Astrid Schlytter, docent i rättssociologi vid Stockholms universitet. Hon medverkade också vid seminariet och delade med sig av sina erfarenheter.

– Många familjer vet inte hur de ska hantera situationen i en helt ny kultur, som kan kännas hotande, förklarar Ann-Sofie Roberntz. En del har varit marginaliserade även i det land de kommer ifrån. För dem kan släkten vara den enda tryggheten, och då vill man att barnen ska gifta sig inom släkten. Tjejer i sådana familjer får problem. Familjerna i övrigt har också problem, och ibland behöver de hjälp med att hitta andra sätt att lösa dem än genom våld. Det är sådan problematik som vi måste jobba med, säger Ann-Sofie.

NBV planerar nu tillsammans med KSAN och SIMON en utvärdering, där de diskuterar hur de med de nyvunna kunskaperna i bagaget ska arbeta vidare, tillsammans och i de egna organisationerna.  

– Vi vill se vilka kanaler och nätverk vi kan hitta för att jobba vidare med de här angelägna frågorna, säger Carina Sommarström.