Mål: Tillgången ska minska

Bortser man från restaurangerna säljs alla alkoholdrycker som är starkare än 3,5 volymprocent genom det statliga detaljhandelsmonopolets butiker (Systembolaget AB). 2019 fanns det 426 butiker och ca 580 särskilda ombud för försäljning, där kunder som beställt varor från Systembolaget kan hämta ut dem. Man kan även beställa alkohol för hemleverans, som i framtiden kommer finnas tillgängligt i alla län. 

Systembolaget strävar både efter ansvarsfull försäljning men också till att ge bra service till kunderna. Många förändringar som genomförts under de senaste decennierna har syftat till att öka servicen i form av senare öppettider, lördagsöppet och hemleverans, men även samhällsuppdraget med olika kommunikationsinsatser och stöttning av forskning har stärkts. Den allmänna opinionen har också svängt kraftigt under de senaste ca 15 åren. Idag är en stor andel positiva till Systembolagets monopol.

Det är en balansgång i hur långt man ska gå för att förbättra servicen och, i förlängningen, folks välvilliga inställning till Systembolaget. Å ena sidan ökar konsumtionen med sådana åtgärder, å andra sidan kan ett detaljhandelsmonopol på sikt knappast överleva om det inte till viss grad anpassas i takt med att omvärlden förändras.

Framtiden för detaljhandelsmonopolet är dock en fråga som diskuteras och därför är det bra att lyfta fram vilka viktiga alkoholpolitiska uppgifter som Systembolaget har; som en väldigt effektiv ålderskontroll och det faktum att de inte drivs av något vinstintresse. Systembolaget är helt enkelt vårt mest effektiva sätt att arbeta för att begränsa tillgängligheten av alkohol. 

Just därför är det viktigt att se till att monopolet får vara kvar genom att inte tillåta gårdsförsäljning och att tydligt reglera distanshandeln av alkohol. 

Gårdsförsäljning innebär att vingårdar, vin-, sprit- och öltillverkare i Sverige ska få sälja sina produkter direkt till konsumenter i Sverige. Problemet är att om man tillåter svenska alkoholtillverkare att sälja direkt till konsumenter innebär det att svenska produkter favoriseras och importerad alkohol diskrimineras. Det finns därför stor risk för att detta skulle leda till att det svenska detaljhandelsmonopolet anses strida mot EU-rätten och därför måste upphävas.

Distanshandeln med alkohol från utlandet, med hjälp av internet, har ökat och det är nödvändigt att den svenska lagstiftningen skärps med bestämmelser som förbjuder främjande eller förmedling av försäljning av alkoholdrycker från utlandet. Förbudet måste också gälla reklam och annan marknadsföring och omfatta alla säljföretag, även utländska. 

Enligt alkohollagen får servering av alkohol påbörjas tidigast kl 11.00 och ska avslutas senast kl 01.00, om inte kommunens tillståndsmyndighet beslutar annat. Kommunerna kan dock bestämma andra tider.

Sena serveringstider är i stor utsträckning ett storstadsfenomen, framför allt serveringstid senare än kl. 03.00. De flesta studier av förändrade öppettider har visat att konsumtionen påverkas av ökade och minskade öppettider och bidrar då till att öka eller minska det totala antalet alkoholrelaterade problem. Det finns till exempel ett starkt stöd i internationell forskning att öppettider för servering påverkar alkoholrelaterat våld.

Det borde därför finnas en senaste serveringstid, kl. 03.00, vilken kommunen inte har möjlighet att överskrida vid tillståndsgivning, anges i alkohollagen och att tiden för utrymning av serveringsstället utökas från dagens 30 minuter till en timme efter stängningsdags, så att färre gäster lämnar stället vid samma tidpunkt. Normaltiden för servering bör dock fortfarande vara mellan kl 11.00 och 01.00. 

En av hörnpelarna är att verka för alkohol- och tobaksfria ungdomsår. Skyddet för barn och ungdomar är särskilt viktigt. Detta gäller även de illegala drogerna – narkotika och dopning – och även spel om pengar.

Forskning visar på ett tydligt samband mellan tidig alkoholdebut eller avancerade alkoholvanor i unga år och riskfyllda alkoholvanor senare i vuxenlivet. Ungdomar som inte vuxit färdigt är också särskilt känsliga för alkoholens effekter på hjärnan (hjärnan är först färdigutvecklad kring 25 års ålder).

Åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker på Systembolaget är 20 år. Folköl kan köpas vid 18 års ålder. Även åldersgränsen för att bli serverad alkoholdrycker på restauranger är 18 år, så även åldersgränsen för försäljning av tobak. 

Det finns egentligen inga goda skäl till att åldersgränsen på Systembolaget, restauranger, köp av folköl i butiker och för tobaksinköp skiljer sig åt. Restauranger säljer i regel alkoholdrycker med samma alkoholstyrka som Systembolaget och många ungdomar under 20 år är flitiga restaurangbesökare. Folkölsförsäljningen och tobaksförsäljning i butik har i kontrollköp visat på mycket sämre efterlevnad av åldersgränsen än Systembolaget.

Mot bakgrund av detta borde man därför höja åldersgränsen för alla alkohol- och tobaksinköp till 20 år, då det skulle ha en dämpande effekt på alkoholkonsumtionen. 

Tobakslagen ska inkludera alla tobaks- och nikotinprodukter som inte är läkemedel, men eftersom det ständigt sker en produktutveckling har myndigheterna svårt att hinna med att reglera de nya produkterna. Produktutvecklingen kan bestå av utvinning av rent nikotin ur tobaksplantan, utveckling av olika elektroniska apparater som förångar eller värmer upp innehållet och tillsatsen av olika smakämnen. Tobaksföretagen marknadsför dem som mindre skadliga än vanliga cigaretter. Men den vetenskapliga kunskapen om de nya tobaksprodukterna är fortfarande låg, och de långsiktiga hälsoeffekterna är okända.

Därför borde dessa nya produkter, så långt det är möjligt, regleras på samma sätt som andra tobaksprodukter och att man därför ska inkludera alla tobaks- och nikotinprodukter, som inte är läkemedel, i tobakslagen. 

Enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel får inte folköl, tobak och receptfria läkemedel säljas eller lämnas ut till en person under 18 år. Den som lämnar ut varan ska förvissa sig om att kunden har fyllt 18 år. Ett effektivt verktyg i att kontrollera att det efterlevs är att genomföra s.k. kontrollköp, tidigare kallat provköp, vilket är en metod som kommunen kan använda i sin tillsyn. Förenklat innebär det att en person över 18 år med ett ungdomligt utseende testar om det går att handla folköl, tobak eller läkemedel utan legitimation. Syftet är att kontrollera att den som säljer varorna förvissar sig om att kunden fyllt 18 år. 

Kommunerna kan utföra kontrollköp av folköl, tobak och receptfria läkemedel och Folkhälsomyndigheten har i samarbete med Läkemedelsverket tagit fram informations- och vägledningsmaterial för kommuner och näringsidkare.

Metoden stärker efterlevnaden av åldersgränser, dels som ett viktigt verktyg för uppföljning och av en kommuns tillsynsarbete. Metoden är därmed viktig, men det är problematiskt att få kommuner att genomföra kontrollköp på regelbunden basis. År 2018 svarade 10 % av Sveriges alla kommuner att de genomfört kontrollköp av folköl i butik och motsvarande siffra för tobak år 2018 var 12 % 

Lagen om rökfria skolgårdar bedöms av många som otillräcklig eftersom rökningen kan äga rum på något annat ställe som inte regleras i den nya tobakslagstiftningen. Övrig tobak som snus och e-cigaretter regleras över huvud taget inte i lagen, trots att dessa produkter kan innehålla tio gånger mer nikotin än vanliga cigaretter. Lagstiftningen bör därför istället omfatta hela skolmiljön, hela skoltiden och inkludera samtliga tobaksprodukter. Detta skulle kunna skydda alla de barn som ännu inte börjat röka och hjälpa alla de som vill men har svårt att sluta på grund av att kompisar röker eller snusar på rasten.

En tobaksfri skoltid berör såväl elever som lärare och övrig skolpersonal som alltså ska avstå från allt tobaksbruk under skoldagen (arbetstiden). Över 200 kommuner i Sverige har infört rökfri eller tobaksfri arbetstid för sina anställda. Men motsvarande stöd finns alltså inte för barnen under skoltid eller förskolans vuxna under skoltid. 

En öppen drogscen definieras som en geografisk, bestående plats där bruk och försäljning av narkotika sker offentligt och uppfattas som problematisk av myndigheter och/eller allmänhet. 

För att ändra detta krävs det att alla berörda aktörer i lokalsamhället tar ansvar, samverkar och åtgärdar de sociala risker, brottsliga företeelser och problem som motverkar en positiv social utveckling på platsen. Exempel på detta är från Malmö där Svenska kyrkan nyligen larmade om knarkhandel, spritförsäljning och prostitution på kyrkogårdar, vilket lett till ett samarbete mellan kyrkan, kommunen och polisen. Det har i sin tur lett till ökad polisnärvaro. 

I den metodhandbok för lokal samverkan kring arbete med öppna drogscener som togs fram av myndigheter på regional nivå i Stockholm ges goda exempel på hur man kan arbeta i frågan (Öppna drogscener, 2018).

Kronobergsmodellen består av åtgärder för att motverka både efterfrågan på och tillgången till alkohol bland ungdomar. Den ena delen av arbetet är riktad mot ungdomar i offentlig miljö som är berusade, har druckit eller som troligen kommer att dricka alkohol där polisen ska ingripa och hälla ut den alkohol som ungdomarna innehar. I samband med ingripandet ska polisen ringa omyndiga ungdomars föräldrar och uppmana dem att hämta hem sina barn. Polisen ska även kontakta föräldrarna till de minderåriga ungdomar som befinner sig tillsammans med andra ungdomar som bär på alkohol. Föräldrarna till dessa ungdomar uppmanas också att hämta sina barn. 

Den andra delen är riktad mot langare som olagligt säljer eller anskaffar alkohol till ungdomar. Genom kontakten med ungdomarna försöker polisen få bättre underlag för utredningar om brott mot alkohollagen och på så sätt spåra försäljningen och strypa tillgången till alkohol. Tanken är att detta också ska bidra till att våldsbrotten bland ungdomar i offentlig miljö minskar. 

Tillgång till illegal alkohol finns i hela Sverige och därför är det angeläget att arbetsmetoden får ytterligare spridning i Sverige, trots att alkoholkonsumtionen sjunkit bland unga. År 2011 svarade 62 % av kommunerna att de använde sig av Kronobergsmodellen och 38 % svarade att de använde sig av modellens alla tre huvuddelar. Motsvarande siffrorna 2018 var ca 27 % respektive 16 %.