Narkotikaskador och dödlighet
Det talas mycket om Sveriges höga narkotikadödlighet och det stämmer att vi har en hög dödlighet, däremot är det svårt att göra jämförelser med andra länder då dödlighet registreras på olika sätt och länder använder sig av skilda mätmetoder.
Sverige rapporterar antalet narkotikarelaterade dödsfall på två olika sätt. Dels enligt det europeiska måttet, som alla medlemsländer i EU varje år rapporterar till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA) och dels enligt det svenska måttet.
Graferna nedan visar båda måtten och som ni ser skiljer sig antalet dödsfall åt mellan måtten. Det beror på att det ingår färre substanser i det europeiska måttet och bara narkotikaklassade substanser. I de svenska måtten ingår även läkemedel som inte är narkotikaklassade och antalet dödsfall blir därmed högre med detta mått.
Dödsfallen i Sverige steg från år 2006 fram till år 2015, men har sedan sjunkit fram till 2022, då det skett en liten uppgång igen. Vad den beror på vet man inte.
De främsta substanserna som orsakat förgiftningarna är olika former av opioider (både illegala, läkarförskrivna och opioidläkemedel som används vid behandling för opioidberoende) men även läkemedel mot ångest- och sömnbesvär samt heroin.
Ökningen av dödsfall från 2006 och framåt beror till stor del på metodförändringar som gör att man identifierar fler dödsfall med narkotikaförekomst. Även borträknat dessa så är det dock en reell ökning.
Ibland ligger allt fokus i narkotikadebatten på dödsfall och det är då lätt att glömma övriga skador och lidande som orsakas av narkotikakonsumtion. Det kan handla om kognitiva förändringar, inte minst hos unga, där hjärnan är under utveckling och extra sårbar. Det handlar också om beroende, rattonykterhet, våldsbrott och en ökad risk för psykoser och schizofreni.
Både alkohol- och narkotikaanvändning påverkar också i hög grad familj, barn och närstående.