Stabila nivåer men förändrade attityder

Under 2000-talet har användandet av narkotika, framförallt cannabis, ökat något hos den vuxna befolkningen. Sverige ligger relativt högt vad gäller amfetamin och kokain – men den totala narkotikakonsumtionen är fortfarande låg i jämförelse med andra länder i Europa.

Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor har knappt fyra procent av befolkningen 16–84 år (2024) använt någon form av narkotika det senaste året och 2,5 procent har använt cannabis. Bland vuxna är det fler män än kvinnor som använder narkotika och konsumtionen är som högst bland unga vuxna och i yngre medelåldern.

CAN:s nationella skolundersökning 2024 visar att ungdomars användning av alkohol och cigaretter sjunkit de senaste 20 åren – medan användningen av snus, vitt snus och vejpning (e-cigaretter) ökat. Andelen som testat narkotika har legat på ungefär samma nivå under samma period och där är fördelningen mellan killar och tjejer idag ganska jämn. 2024 hade knappt 6 procent av eleverna i åk 9 testat narkotika och 15 procent i gymnasiets år 2. Inräknat receptbelagda läkemedel utanför läkares ordination var motsvarande siffror 9 respektive 18 procent.

Däremot sker konsumtionen vid fler tillfällen än förr. De niondeklassare som använt narkotika har i genomsnitt gjort det 15 gånger per år, jämfört med i snitt 10 gånger för 20 år sedan. Tittar man närmare på gruppen som använt narkotika är det tydligt att en mindre grupp ungdomar står för den största delen av konsumtionen.

Även om antalet användare inte ökat har det skett en attityd- och normförskjutning, där allt färre unga tror att det ”medför stor fysisk eller psykisk skaderisk att prova cannabis 1–2 gånger” – och där fler svenskar än tidigare är positiva till en legalisering, även om en stor majoritet vill ha kvar förbudet mot cannabis.