Till huvudinnehållet

Att vara en del av demokratin

Möjligheten att organisera sig är grunden för en fungerande demokrati. Att vara och känna sig delaktig i samhället är att vara en del av demokratin. I Sverige idag finns det vissa grupper i samhället som står helt utanför och varken deltar eller känner sig delaktiga i demokratin. I den politiska debatten talas det om ett så kallat demokratiskt utanförskap. Det betyder att det finns stora skillnader mellan olika grupper vad gäller delaktighet. Det kan innebära ett problem inte minst för att många röster och perspektiv då inte kommer fram.

En annan utmaning är att segregationen i Sverige ökar. Forskning visar att det segregerade boendet i Sverige leder till en ojämlikhet när det gäller hur mycket man deltar i det politiska livet. När ekonomin inte räcker till blir det svårare att engagera sig exempelvis politiskt eller i föreningsverksamhet. Människor som istället har det bättre ställt socioekonomiskt har större tilltro till sin egen politiska förmåga och är därför också mer politiskt aktiva. I ett segregerat samhälle finns det olika tillgång till och kvalitet på exempelvis vård, utbildning och bostäder. När människor lever med olika förutsättningar finns risken att det skapar frustration och uppgivenhet. Vad händer i ett samhälle när människor inte får samma möjligheter? Hur kan vi alla se till att fler känner sig inkluderade?

 

Låga förväntningar och tilltro

I en undersökning har Barnombudsmannen låtit fler än 900 barn berätta om hur det är att växa upp i områden där barn statistiskt sett har sämre villkor än i andra delar av Sverige.
Flera barn beskriver en vuxenvärld som har låga förväntningar på dem. De låga förväntningarna påverkar barnens självbild och deras framtidstro. Vart femte barn
i årskurs 5 tror att det kommer bli ganska, eller väldigt svårt, att hitta ett jobb i framtiden. Bland pojkar i förort svarar var tredje samma sak. Tilltron sänks ju äldre barnen blir. I årskurs 8 tror nästan vart tredje barn att de kommer ha svårigheter att hitta ett jobb. Den känsla av utanförskap och exkludering som flera barn beskriver kan också ta sig
uttryck i låg tilltro till det politiska systemet.

Undersökningen visar samtidigt att barn som är delaktiga inom olika organisationer eller fritidsverksamheter känner en större tillit till samhället och en ökad känsla av att kunna påverka sin situation.
Ur "Utanförskap, våld och kärlek till orten”, Barnombudsmannen årsrapport 2018

Hamza påverkar

15-årige Hamza och han kompisar startade gruppen "Rinkebys framtid" efter att ha deltagit i Rädda Barnens Killforum. Tillsammans har de skapat aktiviteter och skrivit debattartiklar för att påverka i området där de bor. Vid ett tillfälle var norska TV-kanalen NRK i Rinkeby för att göra ett reportage om kriminaliteten i den svenska förorten. Några personer i Hamzas grupp blev filmade när de stod och väntade på bussen och därmed ofrivilliga symboler för kriminaliteten. Reportaget visades även på SVT:s Aktuellt och Hamzas vänner fick frågan från bekanta om de var
med i maffian.
– Tack vare att vi har varit med i Killforum och diskuterat normer och rättigheter förstod vi att de inte får göra så, därför skrev vi en debattartikel och fick hjälp av Rädda Barnen att få den publicerad.

Videon blev borttagen både från NRK och SVT. Hämtat från Rädda Barnens ”Jag kan påverka” - Hamza 15 år

"Förorten mot våld" fick nog av våldet

Ilyas Hassan var en av dem som 2016 bildade gruppen ”Förorten mot våld” i Rinkeby:
– Vi blev till efter en händelse på ett café i Rinkeby i Stockholm. Två bröder blev skjutna till döds.
– Efteråt var vi många som kände att vi måste göra något. Vi hade fått nog av våldet. Vi började prata med varandra och startade gruppen ”Förorten mot våld”, berättar han.
Vilka är ni?
– Vi är ungdomar, vuxna, församlingar och föreningar som alla vill att livet i förorterna blir bättre.
Vad gör ni?
– Vi åker runt i Sverige och pratar med politiker och andra som bjuder in oss. Och journalister brukar fråga vad vi tycker om politikernas förslag.

Ur intervju med Ilyas Hassan från gruppen Förorten mot våld på bloggen Alla Väljare.

Nästa sida:

Unga väljer andra vägar