Till huvudinnehållet

Stå upp för demokratin

Demokratin i Sverige bedöms vara stark, men sådant som händer i omvärlden påverkar även den svenska demokratin. I många länder i världen, även i EU, har demokratin blivit svagare på senare år.

Det är inte alltid tanken om allas lika värde som är drivkraften i politiken, utan helt andra idéer. Så kallade populistiska partier göds istället av den oro och misstro som finns hos vissa grupper i samhället. Hos högerextrema krafter ses mångfald som något farligt. Det finns en misstro mot att demokratin kan lösa problemen som finns i samhället. En del tycker istället att en auktoritär ledare, en person som helt på egen hand bestämmer vad som ska göras, vore bättre.

En av fyra européer lade sin röst på ett auktoritärt populistparti senaste gången de röstade i ett nationellt val. Länderna Polen, Ungern, Italien och Grekland hade under 2018 regeringar som bara bestod av populistpartier.

Det finns en känsla av osäkerhet kring vad som ska hända i världen och hur det ska påverka Sverige. I Europas närhet finns exempelvis länder som präglas av exempelvis väpnade konflikter, terrordåd och bristande respekt för mänskliga rättigheter. Men totalt sett har inte människors oro ökat. Det man ser är att olika grupper i samhället oroar sig för olika saker. Personer med lägre utbildning oroar sig exempelvis i högre grad för organiserad brottslighet, försämrad välfärd och ökat antal flyktingar. Bland personer med högre utbildning är oron större för politisk extremism, försvagad demokrati och klimatförändringar.

I Sverige och övriga länder i Norden svarar en klar majoritet av medborgarna att de i allmänhet litar på andra människor. Tilliten fortsätter att vara hög i Sverige. Men forskning visar att det även på det här området ser olika ut i olika grupper i samhället. Hos vissa grupper har tilliten sjunkit på senare år. Det gäller exempelvis bland människor som är arbetslösa, personer med sjuk- /aktivitetsersättning och bland personer som bedömer att de har dåligt hälsotillstånd.

Vissa grupper i samhället upplever att de inte blir lyssnade på. Det finns en risk att den känslan leder till att de inte längre litar på att vår demokrati kan lösa problemen.

Vill se stark ledare

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCFs attitydundersökningar har demokratins grundläggande principer ett starktstöd bland unga i dag.
Det finns dock vissa ungdomsgrupper som uppvisar ett lägre förtroende för demokratin. Det gäller framför allt unga som uppger att deras föräldrar ärarbetslösa, sjukskrivna eller har en lägre utbildning, samt i viss mån även unga som är utrikes födda eller vars båda föräldrar är utrikes födda. Mer än 30 procent av ungdomarnainom dessa grupper anser att ett politiskt system med en stark ledare är ett bra eller ganska bra förslag.


Källa: Låt fler forma framtiden

Sverigepratar

Sverigepratar är en chattportal där du matchas med en meningsmotståndare. Du anger vilket parti du röstar på eller vad du tycker i en politisk fråga, och sedan matchas du med någon som tycker annorlunda, och ni kan börja samtala via chatten. Som användare är du anonym. Sverigepratar är en del av det europeiska projektet Talking Europe för att stärka det demokratiska samtalet. Genom att skapa säkra digitala utrymmen erbjuds människor med motstridiga politiska åsikter möjlighet till dialog. I Sverige drivs projektet av Studieförbunden och Sveriges folkhögskolor.
Källa: Sverigepratar.se

Nästa sida:

Digital utveckling – möjligheter och risker