Till huvudinnehållet

Engagemang leder till förändring

I slutet av 1800-talet började människor samla sig för att kämpa för politiskt inflytande i Sverige.
Frågor som alkoholproblem, usla arbetsvillkor, kvinnoförtryck och andra samhällsproblem samlade
människor i folkrörelser som hade övertygelsen att problemen gick att åtgärda om folk
samarbetade. I föreningar, nykterhetsloger och frikyrkoförsamlingar fick medlemmarna nya vänner
och en meningsfull fritid. Inte minst fick de en god utbildning i demokratins metoder.
Folkrörelserna höll möten, debatterade, förde protokoll och röstade för att fatta beslut. De började
även samlas i studiecirklar för att lära sig nya saker, diskutera, reflektera och att skapa förändring
på ett demokratiskt och jämlikt sätt.

De svenska medborgarna är än idag engagerade i samhället. Vi är med i föreningar, församlingar
och scoutkårer, vi leder fotbollsträningar, ordnar tipspromenader, föreläsningar och körkonserter
och har uppdrag som fritidspolitiker – och mycket mer. Ersta Sköndal Bräcke högskola har gjort en
befolkningsundersökning som visar att nivån på engagemanget har legat på samma nivå sedan
början av 1990-talet. Ungefär hälften av befolkningen tar del av någon form av ideellt arbete i
exempelvis någon förening. De är även delaktiga i olika former av stöd- och hjälpinsatser.

Att människor engagerar sig i exempelvis föreningar har positiva effekter både för oss som
individer och för samhället. En avhandling vid Umeå universitet visade att bland annat
föreningsengagemang bidrog till att förbättra hälsan hos både män och kvinnor. Avhandlingen
tittade på något som kallas socialt kapital, det vill säga värdet av att ingå i sociala nätverk –
exempelvis en förening. De sociala nätverken ger oss tillgång till stöd, information, kunskap och
kontakter. Det leder också till att människor kan lita på varandra och känna ömsesidigt förtroende –
vi har tillit. När vi litar på varandra vågar vi samarbeta. Samhällen med högt socialt kapital leder till
positiva effekter för både demokrati, ekonomi, trygghet och folkhälsa.

Man kan beskriva tillit som ett smörjmedel som gör det lättare för människor att fatta beslut och
hålla demokratin levande. Det visar sig att i länder där tilliten mellan människor är hög, där har man
en stabil demokrati och korruption och brottslighet ligger på låga nivåer. I Sverige och övriga
länder i Norden, uppger en klar majoritet av medborgarna att de i allmänhet litar på andra
människor. Tilliten fortsätter att vara hög i Sverige, men det finns skillnader mellan olika grupper.

Den statliga Demokratiutredningen kunde konstatera att den svenska demokratin står stark. Men
klyftan mellan de som deltar och de som inte deltar har vidgats. Det finns stora skillnader mellan
olika grupper i samhället när det gäller hur mycket vi är engagerade i föreningar, politik och på
andra sätt är delaktiga i demokratin. Dessa skillnader beskriver vi mer i kapitlet Engagera flera

 

Påverkar samhället

Volontärbyrån förmedlar ideella uppdrag och genom att utbilda och stödja föreningar i
frågor om ideellt engagemang. Varje år tar de fram Volontärbarometern, en undersökning
om ideellt engagemang bland volontärer i ideella organisationer, det vill säga personer
som gjort frivilliga insatser. Volontärbarometern 2017 visar bland annat att:

• 92 % av volontärerna har fått ett mer meningsfullt liv
• 94% av volontärerna vill engagera sig i framtiden
• 94% av volontärerna upplever att de påverkar samhället i en positiv riktning

Läs mer: Volontärbyråns siffror om ideellt engagemang
https://www.volontarbyran.org/sida/ideellt-engagemang-i-siffror

 

Varannan svensk ägnar sig åt frivilligt arbete

Nästan varannan svensk ägnar sig regelbundet åt något slags ideellt arbete, eller frivilligt
arbete som det också kallas för. År 2014 arbetade 3 750 000 personer 676 miljoner timmar
ideellt i Sverige. Till det ideella arbetet räknas allt det arbete som utförs obetalt och inom
ramen för en ideell organisation inom det civila samhället. Det kan till exempel handla om
att vara förtroendevald i en intressepolitisk organisation, att vara fotbollstränare i en
idrottsförening eller att leda studiecirklar i en kulturförening.
Värdet av det ideella arbetet i Sverige uppskattas till 131 miljarder kronor för 2014. Det
framkommer av en beräkning gjord av Ersta Sköndal Bräcke högskola och SCB,
Statistiska Centralbyrån. Värdet motsvarar 3,32 procent av BNP, vilket är något större än
detaljhandelns värde samma år. Mest bidrog ideellt arbete i idrottsföreningar och
organisationer med social inriktning.

 
 
 
 
Lärdomar från 1900-talet
”Mänskligheten är inte klokare idag än då Europas demokrater fick vika sig för fascismen,
nazismen och kommunismen. Vår fördel är att vi möjligen skulle kunna lära oss något av
erfarenheterna.”
Så presenteras boken Om tyranni av den amerikanske professorn Timothy Snyder. Boken
skrevs som en reaktion på att Donald Trump kom till makten i USA. I boken sammanfattar
Snyder vad historien kan lära oss i form av tjugo lärdomar och uppmaningar.
Ett exempel är ”Ta ansvar för hur världen ser ut.” Snyder uppmanar oss till att lägga märke
till hakkorsen och andra hatemblem. ”Vänd inte bort blicken och vänj dig inte vid dem. Riv
ner dem med dina egna händer och statuera exempel.”
En annan uppmaning är ”Arbeta aktivt i politiken” där Snyder varnar för att de som vill ta
över makten med antidemokratiska former vill att vi ska förslappas. Därför är det viktigt att
vi istället gör aktivt motstånd: ”Gå ut. Bege dig till obekanta ställen där det bor människor
du inte känner. Skaffa dig nya vänner och demonstrera med dem.”

Källa: Om tyranni, Timothy Snyder

Nästa sida:

Diskussion/övningar