Rusta dig för demokratin
”Vad kan en helt vanlig människa göra inför en våldsam eldsvåda? Han kan försöka fly från lågorna och lämna alla som inte kan springa eller har någonstans att springa åt sitt öde. Han kan stå bredvid och oja sig. Han kan skylla på andra. Och han kan fylla den tesked han har i handen med vatten, om och om igen, och skvätta på elden. Alla har vi en tesked.”
Amos Oz
Författaren Amos Oz påminner oss om att när vi vill förändra något så är varje person betydelsefull. Vi behövs i samhället. Vi människor behöver också känna att samhället är till för oss. Om vi av någon anledning inte känner så, finns det risk för att vi börjar känna ett utanförskap.
Att vara en del av ett sammanhang och känna att det man gör är meningsfullt är viktigt för att vi ska må bra. Men hur skapar man en känsla av att vara en del av samhället och att det man gör är meningsfullt för en själv och andra? Engagemang i exempelvis föreningsliv kan vara ett sätt, visar forskningen. Historiskt sett har folkrörelserna spelat en väldigt stor roll för demokratins utveckling i Sverige. Gemenskapen har gett människor hopp, framtidstro och en känsla av att vara mer meningsfull. Människor har lärt sig att tillsammans förändra samhället.
Folkbildningen skapar möten
Den första studiecirkeln genomfördes i början av 1900-talet. Studiecirkeln leddes av Oscar Olsson som brukar kallas för ”Studiecirkelns fader”. Han beskrev folkbildning som bildning ”för folket och genom folket”. I en studiecirkel samlades – och samlas än idag – människor för att lära sig nya saker, diskutera, reflektera och att skapa förändring på ett demokratiskt och jämlikt sätt.
Folkbildningen ger möjlighet för människor att mötas. Tillsammans med andra kan vi skaffa oss kunskap och nya insikter. Med kulturens hjälp – med litteratur, teater, konst, musik – får vi möjlighet att ta del av nya världar, se andra perspektiv och nya sammanhang. Detta gör det lättare för oss att förstå hur andra människor har det. Genom att exempelvis läsa Vilhelm Mobergs klassiska bok ”Utvandrarna”, får vi en känsla av hur det är att behöva lämna sitt eget land, och komma till en helt ny kultur, lära sig ett nytt språk och vara långt borta från sin släkt. Vi kan reflektera över de likheter som finns mellan situationen i Sverige för 150 år sedan och läget i världen idag.
Väg in i samhället
Inom folkbildningen jobbar vi demokratiskt, där varje person har en röst. Vi lär oss att lyssna till andra, diskutera och föra vår egen talan. Vi lär oss också att respektera varandras olikheter.
Idag har vi ett samhälle där många människor har kommit hit på flykt från oroligheter och förtryck i andra delar av världen. Att få möjlighet att ta del av föreningsliv och folkbildning är en väg in i det svenska samhällslivet.