Större - och mindre - klyftor

Jämfört med tidigare har klyftan blivit större mellan väljare och de som är folkvalda politiker. Det märks bland annat på att färre människor idag väljer att bli medlemmar i politiska partier. Om vi jämför med för 60 år sedan är det även betydligt färre svenskar som har ett politiskt uppdrag i exempelvis kommunpolitiken. År 1952 hade ungefär 200 000 personer ett politiskt förtroendeuppdrag på kommunal nivå. I dag är det endast cirka 38 000 personer som har förtroendeuppdrag på kommunal nivå. Det innebär att det är färre av oss som känner någon politiker.

Samtidigt har vi idag ett samhälle där det är lätt för enskilda personer att få tag i mängder av information. Vi kan till exempel få information direkt från kommunens hemsida eller forskning från hela världen. Det går att följa en minister på Instagram eller ha en Europaparlamentariker som Facebook-vän. Det finns nya vägar att kommunicera med makthavare på olika nivåer för att ställa frågor och föra fram sina åsikter.

Oro för olika saker

Jämfört med många andra länder är Sverige ett land med god ekonomi där medborgarna kan leva trygga liv. Men samtidigt menar vissa svenskar att utvecklingen i samhället går åt fel håll. De verkar fråga sig ”Vart är Sverige på väg?” Inte minst har de senaste årens världshändelser skapat oro och en osäkerhet för hur det ska påverka Sverige.

Forskningen visar att människors oro totalt sett inte har ökat på senare år. Oron påverkas dock av vad som händer i världen. I samband med invasionen av Ukraina ökade exempelvis oron för vad som händer i Ryssland och hur det ska påverka omvärlden. Ett annat exempel är konsekvenserna av kriget i Gaza. Många svenskar har sina rötter i länder som drabbas av krig och konflikter av olika slag, vilket påverkar människors oro.

Det man ser är att olika grupper i samhället oroar sig för olika saker. Personer med lägre utbildning oroar sig exempelvis i högre grad för organiserad brottslighet, försämrad välfärd och ökat antal flyktingar. Bland personer med högre utbildning är oron större för politisk extremism, försvagad demokrati och klimatförändringar.

Andelen som känner oro för att utsättas för brott är dubbelt så stor bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

De flesta medborgare förväntar sig att politikerna ska hantera de frågor som människor känner oro för och hitta lösningar på detta. Men en del människor upplever att de inte blir lyssnade på. Det finns en risk att den känslan leder till att de inte längre litar på att vår demokrati kan lösa problemen: ”Det spelar ingen roll om jag röstar, politikerna lyssnar ändå inte på oss som bor i vårt bostadsområde.