Faktarutor
Fakta: Grundläggande fri- och rättigheter
Det demokratiska systemet ger oss ett antal grundläggande fri- och rättigheter. Exempelvis dessa:
- Yttrandefriheten: frihet att uttrycka tankar, åsikter och känslor.
- Informationsfriheten: frihet att inhämta och ta emot information.
- Mötesfriheten: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
- Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstration på allmän plats.
- Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra i exempelvis en organisation.
- Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
Läs mer i "Så styrs Sverige"
Fakta: Fria och allmänna val
Allmän rösträtt. Alla medborgare i Sverige som har fyllt 18 år har rätt att rösta i riksdagsvalet. I val till kommun och landsting kan man rösta även om man inte är svenska medborgare. Man behöver däremot vara folkbokförd i kommunen.
Lika rösträtt. Alla väljare har lika sätt att påverka valresultatet. En person har en röst.
Fria val. Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
Hemliga val. Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen har röstat. Det är förbjudet att registrera människors politiska åsikter utan att de har godkänt det.
Fakta: Förbjudet med kritik mot kriget
Redan innan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 var press- och yttrandefriheten begränsad. Oberoende medier och oppositionspolitiker motarbetades på olika sätt. I och med kriget har ryska medborgares demokratiska rättigheter försämrats ytterligare.
Rysslands regering har förbjudit sina invånare att demonstrera mot landets invasion av Ukraina. Den som kritiserar kriget riskerar att åtalas för förtal, bedrägeri eller terrorism.
I mars 2022 antogs en ny lag ny lag som kriminaliserar “misskreditering” av Rysslands väpnade styrkor. Det är enligt lagen straffbart med upp till tio års fängelse – eller 15 år om uttalandena fått “allvarliga konsekvenser”. Lagen har utökats med att även förbjuda spridningen av “falska nyheter” som rör den ryska regeringens tjänstemäns agerande utomlands.
Veronika Belotserkovskaja, en matbloggare med 850 000 följare på Instagram, blev 16 mars den första personen att anklagas för brott mot den nya lagen. Hon anklagades för att medvetet ha delat “falsk information om hur den ryska armén använts för att förstöra städer och den civila befolkningen i Ukraina, inklusive barn.”
Sedan våren 2022 har sociala medieplattformar som Instagram, Twitter och Facebook blockerats över hela Ryssland.
De ryska myndigheterna vill inte bara bestraffa fredliga protester utan även förhindra att den ryska befolkningen får kännedom om dem. Journalister och oberoende observatörer får inte rapportera om protesterna.
Källa: Amnesty International
Fakta: Mediablockad mot Gaza
I samband med kriget i Gaza har organisationen Reportar utan gränser uppmärksammat att israeliska myndigheter kräver kontroll över informationen och förbjuder utländska journalister att komma in i Gaza. Under en period på 20 månader hade nära 200 palestinska journalister dödats i området, varav minst 45 på grund av sitt arbete. Enligt internationell humanitär rätt är det en krigsförbrytelse att döda en journalist.
De palestinska journalister som fortsätter att rapportera lever med risken för tvångsförflyttningar, svält och ständiga hot mot sina liv.
”Detta är ett metodiskt försök att tysta fakta, undertrycka sanningen och att isolera den palestinska pressen och befolkningen”, säger Reportrar utan gränser i ett uttalande.
Fakta: Förbjudna böcker
I många länder i världen hotas den fria kulturen och möjligheterna att ta del av den.
Ett exempel är böcker, som är ett viktigt sätt sprida tankar och idéer. I takt med att auktoritära krafter växer så förbjuds och censureras böcker, även i samhällen som tidigare betraktats som öppna. Att en bok förbjuds kan innebära att den inte får ges ut eller säljas, att innehållet censureras eller att den plockas bort från skolor och bibliotek.
I USA registrerades 10 046 bokförbud under skolåret 2023/2024. I Ungern finns det sedan 2021 en lag på att barn under 18 ska skyddas från böcker vars innehåll berör hbtq-frågor.
De som tar initiativ till att förbjuda böcker kan vara en statlig myndighet, polis, föräldraorganisationer, religiösa samfund eller liknande. Vanliga anledningar till att böcker blir förbjudna kan vara att de har en tydlig hbtq-tematik, att texten uttrycker kritik mot ett samhälle eller att innehållet går emot religiösa uppfattningar.
Källa: Svenska PEN. PEN International är en världsomspännande organisation för författare och verkar för yttrandefrihet över hela världen.
