Falska bilder

Det går också att sprida falsk information med hjälp av bilder. En bild kan tas ur sitt sammanhang och användas i ett helt nytt. Den som ser bilden får intryck av att den visar det som inlägget eller artikeln handlar om.

Ett exempel är bilden på en kvinna som påstods ha blivit "misshandlad och rånad av tre asylinvandrare”. Bilden fick snabbt tusentals delningar. Men bilden föreställer i själva verket en kvinna som medverkade i en tidningsartikel 2014, och som hade ramlat och slagit sig på ett vård- och omsorgsboende. Kvinnan dog några veckor senare av en stroke. Läs mer om bilden. 

Det går att försöka ta reda var en bild egentligen kommer ifrån, exempelvis på sajter som Google bild eller Tineye.

Genom att vara källkritisk kan du jämföra och ta reda på vad andra källor säger. Med hjälp av sociala medier är det numera lätt att fråga experter eller personer som du känner, får att få hjälp med att avgöra om informationen är trovärdig. Källkritik kan bli din vaccinering mot falska nyheter.