Till huvudinnehållet

Kritik mot EU – men av olika anledningar

Alla är inte positiva till tanken om en europeisk union eller hur EU är utformat. Det finns olika visioner och åsikter om EU både mellan och inom medlemsländerna. Vissa vill ha ”mer EU”, att EU ska bli mer federalt. Det vill säga att EU mer skulle fungera som exempelvis USA, där EU blir som ett land med självständiga delstater. Andra vill ha ”mindre EU”, där medlemsländerna får mer självbestämmande. En del vill se ett annorlunda EU mot det som finns idag och vissa vill lämna unionen. I dagens debatt är det de som vill lämna som märks mest. Men att vilja lämna EU är inget nytt. Ända sedan samarbetet började har det funnits både länder och partier i Europa som har varit skeptiska till ett medlemskap. Anledningarna till att vara kritiska mot EU skiljer sig dock helt åt.

När Sverige folkomröstade om EU-medlemskap fanns det starkaste motståndet i den politiska vänstern och även i miljörörelsen. Kritiken handlade bland annat om att EU gav den fria marknaden företräde framför andra politiska mål och att ett svenskt medlemskap skulle leda till mer högerpolitik.

Idag bygger kritiken på helt andra idéer. På senare år har den så kallade euroskepticismen vuxit i många länder. Bland nationalistiska och invandringskritiska grupper och partier är synen att EU sviker de europeiska folken genom att släppa in invandrare och flyktingar. De argument som förekommer från dessa skeptiker är väldigt likartade, oavsett det gäller Sverige, Frankrike eller Storbritannien.

När Sverige folkomröstade om EU-medlemskap 1994 och om att delta i eurosamarbetet 2003, var Vänsterpartiet och Miljöpartiet emot att Sverige skulle bli medlemmar. Idag vill Miljöpartiet stanna i EU. Vänsterpartiet är kritiska mot de reaktionära och nationalistiska krafter som exempelvis ville att Storbritannien skulle lämna EU. Inom Vänsterpartiet pågår en debatt om att lätta på kravet att Sverige ska lämna Unionen. Sverigedemokraterna å sin sida ser euroskepticismen som en bred folklig resning i Europa mot EU-projektet.

Brexit

Brexit är ett kortnamn för Storbritanniens utträde ur EU. Benämningen är en sammanslagning av orden Britain och exit (utträde). Det brittiska folket folkomröstade om Brexit i juni 2016. 52 procent röstade för att lämna EU, medan 48 procent röstade för att stanna kvar. För många britter var en negativ syn på invandring från andra EU-länder avgörande för att rösta ja till ett utträde ur EU. Men det fanns även nationalistiska strömningar som menade att bara britter – och inte EU – ska bestämma om lagar och regler i Storbritannien. Inför folkomröstningen gjordeden brittiska konservativa tidningen The Telegraph en lista på skäl att rösta på att lämna Europeiska unionen”. Skälen handlar i huvudsak om att slippa ett nära politiskt och ekonomiskt samarbete med andra EU-länder, att inte behöva följa olika miljöregler samt att EU-medborgare inte fritt ska få komma till Storbritannien. När Storbritannien inledde igång utträdesförhandlingarna sattes det formella datumet för utträde ur unionen till 29 mars 2019. Efter folkomröstningen har det pågått förhandlingar mellan EU och Storbritannien. De försöker enas om villkoren för utträdet och även vilken framtida relation EU och Storbritannien ska ha till varandra.

Nästa sida:

Högerextrema samlar kraft