Till huvudinnehållet

EU och alkoholen

Under 1800-talet och början av 1900-talet växte den svenska alkoholpolitiken fram. Ett viktigt mål var att se till att inte marknadskrafterna skulle ha inflytande över handeln av alkohol. För att ta bort det enskilda vinstintresset från alkoholmarknaden skapades monopol. Systembolaget blev monopol för detaljhandeln och Vin & Sprit AB monopol för tillverkning, partihandel, export och import av alkoholdrycker.

I och med att Sverige började närma sig EU förändrades den svenska alkoholpolitiken. Riksdagen menade först att monopolen inte skulle påverkas av ett EU-medlemskap. EU-domstolen tolkade EU:s fördrag och lagar annorlunda. När Sverige väl skrivit under avtalet tolkade dock EU-kommissionen EU:s fördrag och lagar annorlunda. De krävde att Sverige skulle överge allt förutom detaljhandelsmonopolet, det vill säga Systembolaget.

Inför folkomröstningen om EU-medlemskap hade den svenska regeringen på ett liknande sätt uppfattningen att Sverige bestämde över gränserna för skattefri införsel av alkohol. Sverige fick ett undantag som man trodde att det krävdes svenskt godkännande för att ta bort. EU-kommissionen gjorde dock en annan tolkning. Efter hårda förhandlingar och hot om en rättsprocess i EU-domstolen accepterade den svenska regeringen dock införandet av EU:s regel om fri införsel för privat bruk. Regeln motiveras med EU:s princip om fri rörlighet och att det inte ska finnas nationella gränskontroller.

I och med att Vin & Sprits monopol avskaffades etablerade sig både nya svenska privata företag och stora internationella alkoholbolag i Sverige. I samband med närmandet till EU förändrades svenskarnas syn på alkohol som ett samhällsproblem dramatiskt i Sverige. År 1990 ansåg 47 procent av svenskarna att alkohol var ett mycket allvarligt problem i Sverige. Knappt tio år tidigare, 1981, hade siffran varit 66 procent. År 1994 ansåg 13 procent att alkohol var ett mycket allvarligt problem. Sedan dess har opinionen legat på ungefär samma nivå.
Läs mer på NBV:s hemsida

Brysselkontoret

NBV tillsammans med nykterhetsorganisationerna IOGT-NTO och UNF har ett eget kontor i Bryssel. Brysselkontoret ligger centralt med närhet till EU:s institutioner EU-kommissionen och EU-parlamentet. De politiska assistenterna som jobbar på kontoret är nykterhetsrörelsens ögon, öron, mun och fötter för att bevaka, rapportera och analysera vad som händer på EU-nivå inom våra
sakfrågor.

Brysselkontoret tar även emot besöksgrupper ifrån Sverige, både interna inom nykterhetsrörelsen och externa grupper som vill lära sig mer om Bryssel och EU. Brysselkontoret jobbar också med folkbildning i Sverige. Brysselkontorets medarbetare föreläser ofta på föreningsmöten, studiecirklar och skolor och deltar i debatter och seminarier om EU och alkoholpolitiken.
Läs mer om arbetet på Brysselkontoret.

Nästa sida:

Diskussion/övningar