Cannabislotsen

Detta material handlar om cannabis och narkotikapolitik

Men inte bara förändringar i omvärlden förklarar det ökade intresset för narkotikapolitiken. Till det har även den stigande och höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige bidragit. Den ses av kritikerna som beviset för en misslyckad och felaktig politik.

De utgångspunkter, synsätt, teorier och antaganden som sedan 1980-talet legat till grund för den svenska restriktiva narkotikapolitiken ifrågasätts. Röster höjs för en omläggning av narkotikapolitiken. Samtidigt visar återkommande opinionsmätningar att den restriktiva narkotikapolitiken och förbudet har ett mycket starkt stöd i befolkningen.

Frågan om vilka argumenten är för de olika synsätten är därför av intresse. För att kunna resonera och argumentera är det viktigt att inte bara söka efter argument som bekräftar den egna uppfattningen. Lika viktigt är att förstå hur andra tänker och resonerar.

Med detta studiematerial vill NBV ge sitt bidrag till diskussionen. Frågorna är många. Vad är bakgrunden till den förändring i den narkotikapolitiska debatten vi nu ser? Ska cannabis och annan narkotika vara förbjudet eller tillåtet att använda? Ska cannabis avkriminaliseras eller legaliseras? Ska så kallad medicinsk cannabis tillåtas? Hur kan den höga narkotikadödligheten förklaras och vad kan göras för att minska den? Vilken väg ska svensk narkotikapolitik välja?

 

Vilka är utgångspunkterna och grunderna för våra ställningstaganden och beslut?

I debatten har den restriktiva narkotikapolitiken kritiserats för att bygga på ideologi och moralism och inte på forskning, vetenskap och evidens. Men frågan innehåller båda aspekterna, både vetenskap och värderingar. Det gäller bara att veta skillnaden mellan dem.

 

1. Vad är problemet?

När det gäller medicinska effekter, risker och skadeverkningar för individen och påverkan på kroppen kan vi bara utgå från forskning och vetenskap. Här finns inte utrymme för tro och spekulation.

Det finns även bra kunskap om omfattningen av narkotikaanvändning och narkotikarelaterade problem. Det gäller även konsekvenser på samhällsnivå även om det kan vara förenat med vissa svårigheter att mäta inom en del områden och där vi får förlita oss på modeller. Vi inte vet allt, men tillräckligt mycket för att kunna göra kvalificerade analyser och bedömningar och formulera teorier.

 

2. Hur ska vi förhålla oss till det?

Om vi med stöd av forskningen har tillgång till grundläggande kunskap och fakta är nästa fråga hur vi förhåller oss det. Hur stora problem och kostnader är vi beredda att acceptera? Vilka bör vara målen för samhällets narkotikapolitik? Detta är ingen forskningsfråga utan en avvägningsfråga som bara kan besvaras av medborgarna själva.

 

3. Hur kan vi påverka situationen?

Om vi har ambitionen att minska de narkotikarelaterade problemen i samhället är nästa fråga vad vi vet om effekterna av olika typer av lagstiftning, insatser och politik. Här är det åter forskning och vetenskap som gäller.

 

4. Vilka värderingar påverkar våra ställningstaganden och beslut?

Anta att vi trots allt är överens om grundläggande fakta och problembeskrivning som forskningen kan visa. Anta att vi är överens om bedömningen att problemen behöver minska. Anta vidare att vi har kunskap om vilka insatser och åtgärder som forskarna kan visa har effekt. Frågan som återstår är vilka åtgärder som är förenliga med det demokratiska samhällets värderingar om individens frihet och rätt till integritet. Om forskningen visar att lagstiftning, metoder och åtgärder som innebär begränsningar av individens frihet att använda narkotika och vissa ingrepp i individens integritet har effekt, är vi då beredda att acceptera detta och i så fall hur långtgående? Eller är vi beredda att hävda individens frihet att använda i det här fallet cannabis även om det får långtgående negativa konsekvenser för både individen och samhället och i så fall hur långtgående konsekvenser?

Ett exempel är användning av slumpvisa drogtester inom arbetslivet. Anta att forskningen kan visa att detta har en förebyggande effekt, men är vi för den skull beredda att acceptera ett sådant ingrepp i integriteten eller omvänt avstå från insatsen även om det innebär ökad risk för ohälsa, olyckor och skador på arbetsplatsen?

Anta att forskningen skulle visa att religiös frälsning är den mest effektiva metoden att förebygga och behandla drogproblem, men skulle den demokratiska och sekulära staten därmed kunna rekommendera och använda metoden?

Om förebyggande insatser som innefattar begränsningar i individens frihet att använda cannabis och annan narkotika visar sig kostnadseffektiva och minskar behovet av resurskrävande insatser för vård och behandling, är vi då beredda att acceptera sådana begränsningar? Eller är vi beredda att värna om individens frihet till priset av resurskrävande insatser för vård och behandling som annars riskerar att bli följden av denna frihet?

Och hur ska försäkringssystemet utformas i dessa olika modeller, individuellt eller kollektivt? Om du kräver denna frihet, kan du samtidigt kräva och förvänta dig att andra solidariskt ska dela kostnaderna som kan bli följden av denna frihet? Eller kan andra kräva att du ska betala premien själv alternativt begränsa din frihet men solidariskt betala premien?

Frågan om cannabis legala status, om den ska vara förbjuden, avkriminaliserad eller legaliserad är därför inte enbart en vetenskaplig fråga som forskarna kan besvara, ytterst avgörs den av medborgarnas värderingar och en avvägning mellan olika mål och intressen. Oavsett hur lagstiftningen och politiken utformas kan den antas ha både fördelar och nackdelar, positiva och negativa effekter. Det gäller att se dessa och att göra avvägningar.

Vetenskap och evidens är en viktig utgångspunkt för diskussionen, men också hur vi förhåller oss till den. I diskussionen gäller det bara att vara medveten om skillnaden.

 

Tanken och förhoppningen med detta studiematerial är att det ska inspirera till både kunskapssökande om forskning och fakta men också till reflektion och diskussion kring värderingar och etiska dilemman. Bara så kan argumenten utvecklas.