
8 myter om cannabis 5.0
Bakgrund
Narkotikapolitiken befinner sig i en brytningstid. Länder som Kanada, Uruguay och flera delstater i USA har legaliserat cannabis. I Europa finns det i dag länder som har genomfört olika former av legalisering eller driver pilotprojekt kring detta. Samtidigt går andra europeiska länder åt motsatt håll och vill i stället satsa på andra lösningar för att minska problemen med narkotika. Parallellt växer en stark cannabisindustri fram – med nya produkter, nya målgrupper och en tydlig riktning mot Europa som viktig marknad.
Det pågår också mycket forskning om cannabis – både om möjliga positiva effekter och om riskerna med att använda drogen. Forskningen de senaste åren har inte gett några stora nya upptäckter, men har hjälpt oss att bättre förstå de negativa effekterna för både individens hälsa och samhällets folkhälsa.
Erfarenheterna från länder som legaliserat cannabis har också lärt oss mer om hur det påverkar samhället i stort. Men den kunskapen möter ofta motstånd från företag som tjänar stora pengar på cannabisprodukter. Genom reklam och lobbyarbete försöker de påverka medier, politiker, forskare och allmänheten. Det är särskilt tydligt i USA, där allt färre politiker försvarar det federala förbudet mot cannabis.
Cannabisindustrins framgångar i Nordamerika sprider sig till andra delar av världen. I Europa satsar företagen framför allt på att marknadsföra så kallad medicinsk cannabis, till exempel genom att lansera CBD – cannabidiol – som mirakelmedicin, hudvård och hälsokost.
Även i Sverige har attityderna till cannabis blivit något mer tillåtande. Samtidigt visar opinionsmätningar att en majoritet av svenskarna fortfarande är emot en legalisering och står bakom det nuvarande konsumtionsförbudet för cannabis och andra narkotiska preparat.
Det är tydligt att vi behöver öka kunskapen om cannabis – för att fler ska kunna, vilja och våga delta i en saklig diskussion om frågan i olika sammanhang.
Denna studiecirkel är framtagen för föreningar och grupper som snabbt vill få en bra kunskap i cannabisfrågan. Under tre träffar och minst nio studietimmar får deltagarna ta del av följande material som också ligger till grund för era samtal i denna studiecirkel:
Skriften ”8 myter om cannabis 5.0” av författaren, frilansreportern och föreläsaren Pelle Olsson. Till träff 2 och 3 ska deltagarna ha läst delar av häftet.
Filmen ”Cannabis – vad händer med barn och unga om cannabis blir lagligt i Sverige?” Antingen kan ni titta på filmen inför träffen eller så ser ni filmen tillsammans under träffen. Filmen är knappt 16 minuter lång.
I detta material beskrivs varje träff med instruktioner till såväl deltagare som studiecirkelledare.
Materialet är framtaget av studieförbundet Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV.
Studiecirkeln som arbetsform
Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av. Genom gemensamma reflektioner och diskussioner ökar hela gruppens samlade kunskap. Studiehandledningen ska stimulera till diskussioner och samtal, inte ge alla svar.
För att räknas som studiecirkel ska ni:
- vara minst tre deltagare som deltar vid minst tre träffar
- delta vid minst en av de tre första träffarna
- träffas en till tre gånger per vecka, men det går också att träffas till exempel varannan vecka
- arbeta minst en till fyra studietimmar per gång, en studietimme är 45 min
- träffas minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar
- arbeta tills det gemensamma målet har uppnåtts.
Vad är NBV?
NBV är ett studieförbund som ägnar sig åt folkbildning genom att huvudsakligen genomföra studiecirklar och kulturprogram i samarbete med föreningar och grupper. Syftet är att ge människor möjlighet att få ökade kunskaper, utveckla sina idéer och intressen och få en personlig utveckling. NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, får människor och idéer att växa.
Vår verksamhet bygger på fritt och frivilligt folkbildningsarbete och vilar sedan 120 år tillbaka på idéerna om nykterhet, demokrati och föreningsliv.
NBV är ett partipolitiskt neutralt och religiöst obundet studieförbund. Vårt uppdrag kommer från våra medlemsorganisationer och verksamheten möjliggörs genom tusentals ideella cirkelledare, föreningsfunktionärer samt stöd från stat, kommun och landsting.
Tveka aldrig med att höra av er till NBV om ni har frågor eller vill veta mer om folkbildningen, våra metoder eller vad vi kan göra tillsammans!