8 myter om cannabis 4.0
Bakgrund
Narkotikapolitiken befinner sig i en brytningstid. Kanada, Uruguay och ett antal delstater i USA har legaliserat cannabis och det finns länder i Europa som vill ta samma väg. Samtidigt är det flera europeiska länder som tydliggjort att de inte vill legalisera, utan istället satsa på andra insatser för en bra och effektiv narkotikapolitik. Parallellt trycker en stark cannabisindustri på – med nya produkter och nya målgrupper – där Europa är en viktig marknad.
Det sker även en hel del forskning kring cannabis. Både om eventuella positiva effekter och om möjliga biverkningar. De senaste årens forskning har inte lett till några väsentliga nya upptäckter, varken om skadeverkningar eller medicinska egenskaper. Däremot har vetenskapliga studier på ett tydligare sätt kunnat förklara drogens negativa effekter på människokroppen och på folkhälsan i stort.
Erfarenheterna från de länder som legaliserat drogen har däremot lärt oss mer om de samhälleliga konsekvenserna. Alla sådana kunskaper motverkas dock av de som tjänar pengar på hasch- och marijuanaprodukter. Genom skicklig marknadsföring och välfinansierat lobbyarbete påverkas medier, politiker, folkopinionen och i slutänden även forskningen. Det märks särskilt i USA, där allt färre politiker på alla nivåer försvarar det federala förbudet mot cannabis.
Företagens ekonomiska och narkotikapolitiska framgångar i Nordamerika sprider sig över världen. I Europa görs det framför allt genom att satsa på så kallad ”medicinsk cannabis”. Här ingår numera att lansera CBD, cannabidiol, som mirakelmedicin, undergörande hudkräm och hälsokost.
Även i Sverige har attityderna till cannabis blivit mer liberala. De flesta svenskar är dock alltjämt emot en legalisering och stödjer konsumtionsförbudet för cannabis och annan narkotika.
Vi behöver helt enkelt lära oss mer om cannabis, så att fler vill och vågar diskutera frågan i olika sammanhang.
Denna studiecirkel är framtagen för föreningar och grupper av människor, som snabbt vill få en bra kunskap i cannabisfrågan. På tre träffar och minst nio studietimmar så får deltagarna ta del av följande material som också ligger till grund för era samtal i denna studiecirkel:
Skriften ”8 myter om cannabis 4.0” av författaren, frilansreportern och föreläsaren Pelle Olsson. Till träff 2 och 3 ska ni ha läst delar av häftet
Filmen ”Cannabis – vad händer med barn och unga om cannabis blir lagligt i Sverige?” Antingen kan ni titta på filmen inför träffen eller så ser ni filmen tillsammans under träffen. Filmen är knappt 16 minuter lång.
I detta material beskrivs varje träff med instruktioner till såväl deltagare som studiecirkelledare.
Materialet är framtaget av studieförbundet Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV.
Studiecirkeln som arbetsform
Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av. Genom gemensamma reflektioner och diskussioner ökar hela gruppens samlade kunskap. Studiehandledningen ska stimulera till diskussioner och samtal, inte ge alla svar.
För att räknas som studiecirkel ska ni:
- vara minst tre deltagare som deltar vid minst tre träffar
- delta vid minst en av de tre första träffarna
- träffas en till tre gånger per vecka, men det går också att träffas till exempel varannan vecka
- arbeta minst en till fyra studietimmar per gång, en studietimme är 45 min
- träffas minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar
- arbeta tills det gemensamma målet har uppnåtts.
Vad är NBV?
NBV är ett studieförbund som ägnar sig åt folkbildning genom att huvudsakligen genomföra studiecirklar och kulturprogram i samarbete med föreningar och grupper. Syftet är att ge människor möjlighet att få ökade kunskaper, utveckla sina idéer och intressen och få en personlig utveckling. NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, får människor och idéer att växa.
Vår verksamhet bygger på fritt och frivilligt folkbildningsarbete och vilar sedan 120 år tillbaka på idéerna om nykterhet, demokrati och föreningsliv.
NBV är ett partipolitiskt neutralt och religiöst obundet studieförbund. Vårt uppdrag kommer från våra medlemsorganisationer och verksamheten möjliggörs genom tusentals ideella cirkelledare, föreningsfunktionärer samt stöd från stat, kommun och landsting.
Tveka aldrig med att höra av er till NBV om ni har frågor eller vill veta mer om folkbildningen, våra metoder eller vad vi kan göra tillsammans!