8 myter om cannabis
Bakgrund
Narkotikapolitiken står inför utmaningar och debatten är intensiv. Bakgrunden är de förändringar som skett i framför allt USA där medical marijuana successivt har införts i ett 30-tal delstater och legalisering av cannabis införts i åtta delstater. Som första land beslutade Uruguay redan 2012 att legalisera cannabis.
Från och med 17 oktober 2018 har legalisering införts i Kanada. Även i ett flertal länder i Europa tillåts ”medicinsk” marijuana i olika former.
Odling av ”medicinsk” cannabis i industriell skala har startat eller planeras att starta i ett flertal länder som Grekland, Australien, Libanon, Danmark och Lesotho. I USA och Kanada bedrivs odling och produktion av ”rekreationell” marijuana i stor skala.
En ny kommersiell industri växer fram vid sidan av tobaks-och alkoholindustrin där också nya samarbeten utvecklas.
Det innebär att vi står inför en ny situation där cannabis tillåts i allt fler länder, normaliseras i kulturen och legala ekonomiska intressen ges utrymme att påverka marknaden och utvecklingen. Enmarknad omfattande drygt 100 miljoner personer finns nu för ”rekreationell” marijuana och ytterligare något hundratal miljoner för ”medicinsk” marijuana.
Det innebär också att vi nu bevittnar ett socialt experiment i stor skala där de modeller, teorier och antaganden som legat till grund för FN:s narkotikakonventioner och den nationella lagstiftningen och narkotikapolitiken i ökad grad utmanas.
Det som nu sker i USA, Kanada och i många andra länder har betydelse för och påverkan också på den svenska debatten.
Det bedrivs allt mer forskning om cannabis ur olika aspekter, om risker och skadeverkningar men också medicinska effekter. Kunskapsläget om cannabis och dess negativa effekter på individ och samhälle har aldrig varit större än nu. Samtidigt har paradoxalt nog perceptionen av riskerna med cannabisanvändning minskat bland vissa grupper.
Denna studiecirkel är framtagen för föreningar och grupper av människor, som snabbt vill få en bra kunskap i cannabisfrågan. På tre träffar och minst nio studietimmar så får deltagarna ta del av följande material som också ligger till grund för era samtal i denna studiecirkel:
• Skriften ”8 myter om cannabis 3.0” av författaren, frilansreportern och föreläsaren Pelle Olsson. Till träff 2 och 3 ska ni ha läst delar av häftet
• Filmen ”Cannabis – vad händer med barn och unga om cannabis blir lagligt i Sverige?” Antingen kan ni titta på filmen inför träffen eller så ser ni filmen tillsammans under träffen. Filmen är knappt 16 minuter lång.
I detta material beskrivs varje träff med instruktioner till såväl deltagare som studiecirkelledare.
Materialet är framtaget av studieförbundet Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV.
Studiecirkeln som arbetsform
Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av. Genom gemensamma reflektioner och diskussioner ökar hela gruppens samlade kunskap. Studiehandledningen ska stimulera till diskussioner och samtal, inte ge alla svar.
För att räknas som studiecirkel ska ni:
- vara minst tre deltagare som deltar vid minst tre träffar
- delta vid minst en av de tre första träffarna
- träffas en till tre gånger per vecka, men det går också att träffas till exempel varannan vecka
- arbeta minst en till fyra studietimmar per gång, en studietimme är 45 min
- träffas minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar
- arbeta tills det gemensamma målet har uppnåtts.
Vad är NBV?
NBV är ett studieförbund som ägnar sig åt folkbildning genom att huvudsakligen genomföra studiecirklar och kulturprogram i samarbete med föreningar och grupper. Syftet är att ge människor möjlighet att få ökade kunskaper, utveckla sina idéer och intressen och få en personlig utveckling. NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, får människor och idéer att växa.
Vår verksamhet bygger på fritt och frivilligt folkbildningsarbete och vilar sedan 120 år tillbaka på idéerna om nykterhet, demokrati och föreningsliv.
NBV är ett partipolitiskt neutralt och religiöst obundet studieförbund. Vårt uppdrag kommer från våra medlemsorganisationer och verksamheten möjliggörs genom tusentals ideella cirkelledare, föreningsfunktionärer samt stöd från stat, kommun och landsting.
Tveka aldrig med att höra av er till NBV om ni har frågor eller vill veta mer om folkbildningen, våra metoder eller vad vi kan göra tillsammans.