Antal barn, unga och unga vuxna som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol, tobak eller spel ska minska.
Insatser för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol, tobak eller börjar spela om pengar måste ha en hög prioritet.
Möjligheterna att förändra beteenden och normer ökar om insatser sker på flera olika områden och aktörer i samverkan, som föräldrar, skolan, fritidssektorn, socialtjänsten, polisen, idéburna organisationer, näringslivet. Alla spelar viktiga roller i det förebyggande arbetet.
Här är några förslag på insatser. Välj de ni vill läsa mer om:
Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att se till att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och det stöd de behöver.
En del kommuner har fältarbetare anställda, vars roll är att finnas ute på gator och torg och se, prata med och stödja ungdomar. De har en viktig roll när det gäller samverkan med skola, polis och föräldrar. I många kommuner har fältarbetarna försvunnit, men de borde istället bli fler.
Att röra på sig och vara aktiv i olika föreningar är i grunden mycket positivt, men det behöver inte bidra till att skydda mot ANDTS, det beror på hur fritidsaktiviteterna organiseras och vilka man träffar.
På Island har man arbetat med detta och en av hörnpelarna i den isländska modellen är just strukturerad, organiserad fritid, ofta i direkt anslutning till skoldagens avslut. Studier visar att organiserade fritidsaktiviteter med utbildad personal är att betrakta som en skyddsfaktor mot många faktorer, som ungas hälsa och sannolikt tidig ANT-debut.
I Sverige bygger föreningslivet på ideella krafter fullt ut, inte minst på frivilliga vuxna, oftast föräldrar till de barn som utövar aktiviteterna. Den modellen har sina fördelar, men lärdomar från den isländska modellen visar att man behöver kompetenshöja tränare och ledare när det gäller barns utveckling och barnpsykologi. Sådana utbildningsinsatser skulle kunna administreras av olika riksförbund och medel bör avsättas för detta.
Arbetsmetoden Krogar mot knark är en av få evidensbaserade metoder inom det narkotikaförebyggande området. Metoden utvecklades i Stockholms innerstad under 00-talet och består av flera olika insatser såsom samverkan mellan bransch och myndigheter, tillsyn, policyarbete och utbildning av personal i syfte att minska narkotikaanvändningen på restauranger. Genom nätverket Krogar mot knark har arbetsmetoden spridits till flera kommuner och restauranger runt om i Sverige – men idag saknar nätverket tydlig förvaltning, samordning och huvudman, vilket innebär att systematiskt metodstöd, spridningsinsatser och nationellt utvecklingsarbete i praktiken saknas.
Arbetet behövs. Idag är förekomsten av narkotika på krogen antagligen högre än på länge. I en kartläggning av STAD av narkotikasituationen i krogmiljö i Stockholms stad (våren 2016 till sommaren 2017) svarade ca 35 % av de kroganställda att de använt narkotika under det senaste året. Nästan fyra av fem av de svarande hade sett narkotikapåverkade gäster under det senaste halvåret på krogen. Nästan hälften, 48 %, hade sett någon bli erbjuden narkotika och 43 % hade sett någon ta narkotika på krogen under det senaste året. Trots det arbetade 89 % av Sveriges kommuner inte alls med någon del av metoden år 2018.
Medel borde avsättas för utvecklingsarbete, metodstöd och spridning av metoden till kommuner runt om i landet. Metoden är antagligen inte relevant för alla kommuner i landet men för betydligt fler än de ca tio kommuner som idag uppger att de använder metodens alla tre grundkomponenter.
- En stor fördel med vår samverkan är att det blir korta vägar mellan oss som hjälper till. Upptäcker vi att någon använder narkotika så får de ofta träffa någon samma dag eller dagen efter. Det är viktigt för motivationen, för ofta vill de ha hjälp där och då.
Nanna, skolkurator
