Bland filterbubblor och fejknyheter
De senaste åren har mycket handlat om det som kallas falska nyheter, filterbubblor och faktaresistens. Vilken information vi tar del av, hur vi får den och vem som står bakom informationen spelar stor roll för hur vi som medborgare tar del av demokratin i samhället. Därför behöver vi skaffa oss kunskap om dessa frågor.
Spridning av falsk information - fejknyheter, fake news - är inte något nytt fenomen. Det nya är framförallt omfattningen av de falska nyheterna och att de idag kan spridas väldigt snabbt över hela världen. Det finns en risk att många människor börjar tro på sådant som är helt fel. Faktaresistens, eller kunskapsresistens, innebär att man envist håller fast vid sådant som är felaktigt, trots att det mesta pekar på att det faktiskt inte stämmer. Känslorna och inte förnuftet får styra.
Att vara övertygad om något, utan att tillräcklig grund för det, innebär att man tror något. Det är inte kunskap. Exempelvis kan vi bevisa att jorden är rund, med hjälpt av vetenskap. Den som påstår att jorden är rund på grund av att hen tycker att det ser ut så och för att hen inte känner att jorden är rund, baserar denna tro enbart på sin övertygelse.
Enkla svar på svåra frågor
Varför tror människor på sådant som inte är sant? Felaktig information kan förenkla och tyckas förklara sådant som faktiskt kräver svåra förklaringar. Det finns exempelvis inte bara en enstaka anledning till att en människa blir kriminell, utan det beror på komplexa sammanhang. Att påstå att det är personens ursprung från ett visst land som är orsaken till kriminaliteten, är att välja att tro på en alltför enkel förklaring på ett stort problem. Så kallade populistiska krafter och partier utnyttjar människors önskan att få enkla förklaringar på stora problem.
Vi människor vill gärna hitta stöd av andra som kan bekräfta vår tro och våra åsikter. Det kan vara skönt att känna att man inte är ensam om sin övertygelse. Kanske känns det bra att exempelvis gå med i en Facebook-grupp där andra delas ens åsikter. Det är lätt att falla för det så kallade sociala trycket – vi vill tro och tänka som andra gör.
Om det är personer som vi själva tycker om, har vi lättare att tro på det de säger. Experter med fina titlar är förstås ofta övertygande. Men även personer som utger sig för att vara experter måste tåla att granskas. Har de belägg för vad de säger? Är de experter inom det område de uttalar sig om, eller inom något helt annat? Vad säger andra experter om samma fråga?
Påverkar demokratin
Det finns en risk att vi bara tar till oss kunskap som stärker sådant som den egna gruppen tror på, medan vi avvisar sådant som pekar på motsatsen. Om du själv är övertygad om att det inte är farligt med cannabis tar du lättare till dig fakta som stödjer detta, än rapporter som visar på alla risker med cannabis. Även om det skulle vara två rapporter som säger att det är ofarligt, och 1000 som bevisar riskerna.
Om alltför många börjar tro på felaktig information påverkar det hela samhället och demokratin. Traditionellt har Sverige haft välfungerande, balanserade och kunniga medier. Vissa grupper i samhället väljer dock att förlita sig till alternativa medier som inte ställer samma krav på att nyheterna ska baseras på kunskap. När vi får vår information från väldigt olika källor så ger det oss olika verklighetsuppfattningar. Man säger att det blir en polarisering, att människor hamnar i olika grupper. Det kan göra det svårare att föra en debatt om vårt samhälle, komma överens och kompromissa.