Elektoral och liberal demokrati
Begreppet demokrati skapades i antikens Grekland. Sedan dess har innebörden av demokrati utvecklats mycket, och i olika delar av världen kan vi också ha olika syn på vad demokrati egentligen innebär. När V-Dem Institute tittar på hur demokratiskt ett land är, mäter de 450 olika aspekter.
De lägsta kraven för att ett land ska anses demokratiskt är att ha fria och rättvisa val samt lika rösträtt. Det ska även finnas grundläggande yttrandefrihet och föreningsfrihet. Detta definierar V-Dem Institute som elektoral demokrati.
Men demokrati är mer än så. Demokratin förutsätter engagemang, inflytande och deltagande, även mellan valen. Demokrati handlar om respekten för alla människors lika värde, individens frihet och möjlighet att påverka, uttrycka sig och delta.
När V-Dem Institute bedömer hur demokratiskt ett land är använder de även begreppet liberal demokrati. Det är när ett land även har ett fungerande oberoende rättsväsende, institutioner och grundlagar som garanterar medborgarnas fri- och rättigheter av olika slag. Det gäller bland annat ett självständigt civilsamhälle, det vill säga föreningar, religiösa samfund och andra sammanhang där människor organiserar sig. Självständiga medier är en annan central delar av ett demokratiskt samhälle. Makten i landet är delad, det vill säga att staten kan inte styra över exempelvis domstolarna eller vad som för sägas och skrivas i medierna. Det ska finnas garantier för att alla behandlas lika inför lagen. Även minoriteter i samhället har rättigheter. Sverige, övriga Norden och Tyskland är ett exempel på liberala demokratier.
Autokratier
Autokrati innebär envälde, där all makt finns hos den grupp eller person som styr landet. Enligt V-Dem Institute kan man dela upp autokratier i två grupper:
Elektoral autokrati
I ett sådant land hålls flerpartival, men valen kan vara orättvisa och omstridda. I en elektoral autokrati begränsas ofta pressfriheten och yttrandefriheten. Människor har inte frihet att engagera sig i föreningar och uttrycka sina åsikter. Några exempel på elektorala autokratier är Belarus, Turkiet och Ungern.
Sluten autokrati
I en sluten autokrati har en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) absolut makt. Här är medborgarnas fri- och rättigheter väldigt starkt begränsade. Exempel på autokratier är Nordkorea, Saudarabien och Afghanistan.