Allt färre demokratier i världen

Idag lever 68 procent av jordens befolkning i länder som inte är demokratiska. Det innebär att världen är tillbaka på samma nivå som 1989, då Berlinmuren föll och länderna i det före detta Östeuropa började bli demokratiska. Det innebar bland annat länderna gick från enpartistyre, där det bara var möjligt att rösta på ett enda parti, till fria val med flera partier. Länderna ökade även yttrande- och tryckfriheten. Idag går istället utvecklingen åt andra hållet.  

Forskningsinstitutet V-Dem kallar detta för en autokratisering. Det vill säga att demokratin är på tillbakagång i många länder. Det innebär att utvecklingen i landet går åt ett håll där all makt finns hos den grupp eller person som styr landet. Detta kallas landet blir en autokrati. År 2010 bodde sex procent av jordens befolkning i länder där demokratiseringen går tillbaka. År 2020 var siffran 34 procent. V-Dem mäter bland annat yttrandefriheten, som begränsas kraftigt i allt fler länder. De senaste tio åren har många länder begränsat möjligheterna för civilsamhället. Det kan exempelvis innebär att de som är engagerade i en organisation hotas, misshandlas och fängslas för att de organiserar sig och försöker göra sin röst hörd. 

Staffan I. Lindberg är professor och föreståndare för V-Dem-institutet. Han beskriver att autokratiseringen ser liknande ut i olika länder. Det börjar oftast med att yttrandefriheten begränsas, och massmedier (tv, tidningar, internet med mera) undermineras. Därefter ger sig regimen på civilsamhället, det vill säga föreningar och organisationer där medborgare engagerar sig och begränsas möjligheterna att protestera och göra sin röst hörd. På så vis skapar sig regimen kontroll över de som är kritiska mot de som har makten, och de kontrollerar även dem som kan berätta om vad som händer. Regimen sprider även desinformation, det vill säga osann information som har till syfte att skada eller påverka människor. Ofta handlar det om att öka polariseringen – och öka känslan av klyftor mellan olika grupper i samhället, exempelvis en viss etnisk grupp i landet. Detta kan sedan makthavarna utnyttja i sin politik. Nästa steg i autokratiseringen är att angripa officiella institutioner, som domstolarna. Staffan Lindberg menar att detta är exakt det som Vladimir Putin har gjort i Ryssland.  

Unga demokratier är ofta mer sårbara för autokratisering, medan länder som varit demokratiska under lång tid är mer motståndskraftiga för en sådan utveckling. I sex av de tio länder där demokratin på mest tillbakagång, drivs utvecklingen av högernationalistiska och reaktionära partier som är emot mångfald, exempelvis när det gäller kultur och åsikter. Detta gäller Brasilien, Ungern, Indien, Polen, Serbien och Turkiet. Under 2010-202 har Indien som länge/historiskt har varit en föregångsland i demokratitänkadet gått mot en autkratisering.

I Polen har det högernationalistiska regeringspartiet tagit kontroll över rättsväsendet, public service och på olika vis inskränkt de mänskliga rättigheterna i landet (länk till faktaruta på annan sida). Ungern får ofta kritik av bland annat EU för inskränkningar i mediefriheten, i rättsväsendets oberoende och i rättigheter för HBTQI-personer. 
 
I 80 procent av de länder där det sker en autokratisering slutar det med att demokratierna avskaffas.