Fyra friheter – och allt fler frågor att lösa

En av grundtankarna med EU-samarbetet är att det ska vara enkelt att handla, resa och flytta mellan EU-länderna. Det ska råda fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. 
Detta kallas för de fyra friheterna.

Under årens lopp har länderna som är med i EU kommit fram till att det är alltfler frågor som behöver lösas gemensamt. Numera rymmer EU-samarbetet många ekonomiska och politiska frågor. Det handlar till exempel om asylpolitik, energi, miljöfrågor, fiske, konsumentskydd,
produktsäkerhet och gränsöverskridande brottslighet. Den övergripande principen är att EU bara ska agera när ett mål bättre kan uppnås tillsammans på EU-nivå än på nationell, regional eller lokal nivå.

 

En del av samarbetet inom EU är EMU, den Ekonomiska och monetära unionen. EMU betyder bland annat att medlemsländerna har euron som gemensam valuta. Än så länge står Sverige utanför EMU. I september år 2003 höll Sverige en folkomröstning om vi skulle gå med i EMU. 55,9 procent av väljarna svarade nej. Ja-sidan fick 42 procent och 2,1 procent röstade blankt.

Gemensamma värderingar

Varje land som är medlem i EU har sin egen kultur, sitt språk och sina traditioner. Men EU- länderna delar även vissa gemensamma värderingar. För att kunna vara en del av EU krävs det att landet respekterar dessa värderingar. Demokrati är ett exempel som förväntas av alla medlemsstater. EUs andra värderingar är människans värdighet, frihet, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna. Dessa värderingar finns även med i EU:s fördrag. Fördrag kan jämföras med grundlagar i ett land. 
Läs mer om EU:s fördrag här.

Debatt om samarbete vid katastrofer

Sommaren 2018 drabbades Sverige av flera stora skogsbränder, som en följd av torkan. Vid släckningsarbetet hjälpte bland annat italienska och franska brandflyg till med att vattenbomba bränderna. Brandflygen som hjälpte till vid de svenska skogsbränderna är ett exempel på samarbete inom EU. 2002 enades EU-länderna om att hjälpa varandra vid katastrofer.

När en allvarlig händelse inträffar kan ett lands beredskapsmyndighet skicka in en begäran om stöd till EU:s samordningscenter för katastrofberedskap, ERCC. I Sveriges fall var det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som kontaktade ERCC. Centret undersöker då med övriga länder för att ta reda på vilka resurser som finns att tillgå. 

Brandflygen väckte en stor debatt i Sverige om samarbete inom EU vid katastrofer. Vad tänker du om detta? Vore det bättre om varje land hade ansvar för att exempelvis ha ett eget brandflyg? Hälften av er ska argumentera för ett samarbete, hälften mot.

Nästa sida:

Fri rörlighet mot fördomar