Hur bra koll har du egentligen på demokratin?

NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) är studieförbundet som får människor och idéer att växa. Vi arbetar sedan många år med en demokratisatsning vi kallar ”Jag röstar! – för demokratin”, där detta quiz ingår. Det finns även studiematerial om demokratins grunder, EU och mellanval som är skrivna på lätt svenska och översatta till flera språk. Läs mer.

Här kan du testa dig själv och dina kunskaper om demokrati!

Lycka till!

Fråga 1 av 14: Vad betyder ordet demokrati?

Rätt svar: Folkstyre   

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär folkstyre eller folkmakt. Demokrati är ett sätt att ordna samhället där folket får vara med och bestämma, genom till exempel regelbundna val. 
Källa: Demokrati - Riksdagen

Fråga 2 av 14: När fick kvinnor rösta för första gången i Sverige?

Rätt svar: 1921  

I september 1921 hölls det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta och även vara valbara. Det var lika många kvinnor som män i väljarkåren. Trots det valdes bara fem kvinnor in i riksdagen: Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring. 
Källa: kvinnlig rösträtt-arkiv | Demokrati100.se
Läs mer: Läs om kvinnors rösträtt i Sverige - Riksarkivet

Fråga 3 av 14: Många tror att vi fick lika rösträtt för alla 1921, men det stämmer inte. 1921 fick personer med funktionsvariationer inte rösta. När fick alla i Sverige lika rösträtt oavsett funktion?

Rätt svar: 1989  

Långt in på 1900-talet hade Sverige en socialpolitik och människosyn som idag skulle ses som omänsklig. Personer med psykisk sjukdom, funktionsvariationer eller demens sågs som omyndiga och förlorade därmed sin rösträtt. Riksdagen beslutade 1989 att vuxna människor inte får omyndigförklaras och att funktionsvariationer inte påverkar rösträtten eller andra medborgerliga rättigheter.  
Källa: Studiematerialet - Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år (riksdagen.se) 

Fråga 4 av 14: Vilken av följande är inte en grundlag?

Rätt svar: Diskrimineringslagen  

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna är speciella lagar som står över alla andra lagar och är svårare att ändra. Det är viktigt att riksdagen inte ska kunna fatta förhastade beslut som begränsar människors fri- och rättigheter.
Källa: Grundlagarna - Riksdagen 
Läs mer: MR-stiftelsen är en Insamlingsstiftelse som vill stärka skyddet för demokratin och de mänskliga rättigheterna i Sveriges grundlagar. Publikationer – MR Stiftelsen (mr-stiftelsen.se)

Fråga 5 av 14: Vem stiftar lagar i Sverige?

Rätt svar: Riksdagen  

En av de viktigaste uppgifterna för riksdagen är att besluta om nya lagar. En lag är en regel som bestämmer vad som är tillåtet att göra. Det är ofta regeringen som lämnar förslag på nya lagar till riksdagen. Det är ett sätt för regeringen att påverka samhällsutvecklingen.
Källa: Sveriges riksdag https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-uppgifter/beslutar-om-lagar/  

Fråga 6 av 14: Vad är regeringens uppdrag av följande?

Rätt svar: Att genomföra det som riksdagen har beslutat.  

Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagens stöd för att kunna genomföra sin politik. Regeringens arbetsuppgifter handlar till exempel om att lägga fram lagförslag (propositioner) till riksdagen, verkställa riksdagens beslut, bestämma över pengar som riksdagen beslutat om i budgeten, företräda Sverige i EU och ingå avtal med andra stater.
Källa: Regeringskansliet https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/sa-arbetar-regeringen-och-regeringskansliet/sa-arbetar-regeringen/  

Fråga 7 av 14: Hur många procent av världens invånare tror du idag lever i en liberal demokrati, liknande den vi har i Sverige och övriga Norden?

Rätt svar: 13 procent 

Demokratin i världen tappar mark medan antalet auktoritära ledare ökar. Idag lever 70 procent av världens invånare i en diktatur. Inte sällan har högerpopulistiska ledare fått makten via demokratiska val, för att sedan montera ned demokratin steg för steg. Processen då demokratier bryts ned kallar forskarna för autokratisering. 

Forskarna i V-Dem (Varieties of Democracy) mäter hur demokratin utvecklas globalt. Det är världens största demokratidatabas där över 200 länder ingår och uppgifter ända från år 1789 till 2021 används. När V-Dem-institutet undersöker hur demokratiskt ett land är mäter de över 450 olika aspekter. För att ett land ska ses som en liberal demokrati förväntas flera viktiga saker fungera; såsom valdemokrati, ett oberoende rättsväsende samt grundlagar som garanterar medborgarna individuella fri- och rättigheter. Dessutom behövs oberoende och fria medier, en maktdelning mellan staten och domstolar samt att alla ska behandlas lika inför lagen. 
Källa: Autocratization Changing Nature? Democracy report V-Dem Institute 2022, Göteborgs universitet V-Dem  
Läs mer: dr_2022.pdf (v-dem.net) 

Fråga 8 av 14: Pionjären och nykteristen Emilie Rathou var den första kvinnan i Sverige som talade offentligt om att kvinnor bör få rösträtt. Det gjorde hon år 1891, mer än tio år innan det ens bildats någon förening för kvinnors rösträtt. Vilken inflytelserik nykterhetsorganisation verkade hon sedan i för att kvinnor skulle få rösträtt?

Rätt svar: Vita bandet  

De traditionella folkrörelserna, däribland nykterhetsrörelsen, hade en central roll för Sveriges demokratisering. Nykterhetsfrågan var även viktig i kampen för kvinnlig rösträtt. Emilie Rathou var en av Sveriges mest kända kvinnor då hon levde. Hon utmanade de normer som fanns i samhället om kvinnans roll, alkoholen och politiken. Rathou bildade den svenska avdelningen för den internationella nykterhetsorganisationen Vita bandet, som blev en av landets viktigaste politiska kvinnoorganisationer.  
Källa: Vita Bandet, rösträtten och folkomröstningen | Demokrati100.se 
Läs mer: ”För Gud, för hem och fosterland!” – kvinnoföreningen Vita Bandets kamp för rösträtt och nykterhet | Demokrati100.se 
Emilie Rathou - Svenskt Biografiskt Lexikon (riksarkivet.se) 

Fråga 9 av 14: I Sverige har vi flera beslutande instanser som arbetar med frågor på olika nivåer, däribland regioner (f.d. landsting) och kommuner. Vad är regionernas ansvar?

Rätt svar: Hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kulturliv

Regionerna har ansvar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden. Det gäller främst områden som kräver mycket resurser. Hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kulturliv är exempel på sådana uppgifter. Regionen jobbar också med att stärka tillväxt och utveckling i regionen. Bra att veta är att regionerna styrs av politiker som valts direkt av de medborgare som bor i den aktuella regionen. Det innebär att medborgarna kan vara med och påverka och kontrollera hur de utför sina uppdrag, vilket är viktigt i en demokrati. Det finns 21 regioner i Sverige.
Källa: https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner.431.html  
Läs mer: Så styrs regionerna | SKR

Fråga 10 av 14: Vilka är kommunernas ansvarsområden?

Rätt svar: Skola, äldreomsorg, renhållning, vatten och avlopp

Det finns 290 kommuner i Sverige. Varje kommun är en egen politiskt styrd organisation och samtidigt en del av Sverige. Kommunen ansvarar för frågor i din närmiljö som t.ex skola, äldreomsorg, stöd till barn, familjer och frågor som rör funktionsvariationer. 
Det kommunala självstyret är inskrivet i regeringsformen som är en av Sveriges grundlagar. 
Som kommun måste man följa de ramar som riksdag och regering bestämt men utöver det har kommunen rätt att själv fatta beslut som rör kommunen.  
Källa: https://varberg.se/kommunpolitik/politikochdemokrati/safungerarkommunen/vadarenkommun.4.63c5311513f7b9eaf4e5dc.html 
Läs mer: Kommunernas åtaganden | SKR

Fråga 11 av 14: Idag är barnkonventionen nationell lag i 94 länder, däribland Sverige. Vilket år blev barnkonventionen lag i Sverige?

Rätt svar: 2020 

Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag 1 januari 2020. Syftet är att statusen för barns rättigheter ska höjas så att alla ska ta barns rättigheter på allvar.
Källor: https://unicef.se/barnkonventionen  
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/  
https://unicef.se/projekt/barnkonventionens-stallning-i-sverige  

Fråga 12 av 14: Fria och oberoende medier har en central roll i demokratin. Vilken är deras viktigaste uppgift?

Rätt svar: Att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut

Den viktigaste uppgiften som medierna har är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut. Det är därför det behöver vara ett avstånd mellan medierna och politikerna. Om politiker försöker kontrollera eller påverka medias innehåll så begränsas demokratin. Många menar att demokratin inte kan fungera utan fria och oberoende medier.
Källa: Media och påverkan | Medier och kommunikation | Samhällskunskap | SO-rummet
Läs mer: Forskningsöversikt om sociala mediers inverkan på demokratin - Riksdagen

Fråga 13 av 14: Vart femte år kan vi vara med och rösta för Europas framtid i EU-valet. Vad är det vi röstar till?

Rätt svar: Europaparlamentet

Genom att rösta i EU-valet använder du din demokratiska rättighet och ger dessutom politikerna i Europaparlamentet legitimitet att utföra sina uppgifter. Europaparlamentets ledamöter har olika uppgifter, de stiftar nya lagar och röstar om nya handelsavtal. De granskar de andra EU-institutionerna och kontrollerar hur EU:s pengar används samt utreder specifika frågor. EU-valet är det största valet i världen som sker i flera länder samtidigt.
Källa: Valet (europa.eu)

Fråga 14 av 14: Den svenska demokratin har formats av att människor gått samman i olika grupper och föreningar för att gemensamt skapa ett bättre samhälle. Även idag har föreningslivet en viktig roll i samhället. Ungefär hur många procent i Sverige är medlemmar i minst en förening? (Räknat från 16 års ålder och uppåt).

Rätt svar: Ungefär 75 procent

Ungefär 75 procent av befolkningen, 16 år och äldre, är medlem i minst en förening. I åldrarna 40–64 år är drygt 80 procent med i minst en förening, jämfört med ca 60 procent i åldersspannet 16–19 år. Bland de äldsta, personer som är 80 år och äldre, är 70 procent med i minst en av landets ca 158.000 ideella föreningar.
Källa: Folkrörelsernas framväxt - Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år (riksdagen.se)
Läs mer: Tre av tio är aktiva i förening (scb.se)

Nu är quizet klart, bra kämpat! Om du vill kan du läsa mer om NBVs demokratisatsning Jag röstar! - för demokratin här. Om du har några frågor, tveka inte att kontakta NBV via ditt närmaste kontor. NBV finns över hela landet och erbjuder studiecirklar, kurser, föreläsningar och kulturarrangemang.