Tema 5. Påståenden & argument

Detta material har fokus på cannabis, men som inledningsvis konstaterades är cannabisfrågan en del av samhällets hela narkotikapolitik och där två huvudsakliga synsätt finns representerade i debatten.

I denna avslutande del är tanken att gruppen ska sammanfatta argument och påståenden specifikt kring cannabisfrågan, men också föra en sammanfattande diskussion om narkotikapolitiken i sin helhet.

I de inledande artiklarna som förespråkar avkriminalisering eller legalisering av cannabis finns ett antal argument, påståenden och resonemang. Sammanfatta de vanligaste påståendena och argumenten för att cannabis ska vara tillåtet. Gör en lista med argument. Se också listan nedan med exempel på argument.

Sortera påståendena och argumenten för avkriminalisering och legalisering efter kategorierna och rubrikerna nedan.

I länkarna nedan finns artiklar med argument mot avkriminalisering och legalisering. Sammanfatta de viktigaste argumenten i dessa artiklar, gör en lista och sortera efter kategorierna nedan. Se även artiklarna under avsnittet ovan om narkotikadödligheten.

På sista sidan finns narkotikapolitiska program från olika organisationer och de politiska partierna.

Olika kategorier av argument

I diskussionen finns argument och resonemang av olika karaktär. Förenklat kan de indelas i följande kategorier som kan vara en hjälp för att resonemang hör till vilken kategori?

1. Effekter, risker, skadeverkningar och konsekvenser

Vad säger forskningen om effekter, risker och skadeverkningar för individen? (Enbart fakta och forskningsfråga.)

Vad vet vi om olika konsekvenser för samhället och välfärdssystemet, exempelvis kostnader för , narkotikarelaterad vård, trafikskador, produktionsbortfall, social kostnader, konsekvenser för anhöriga och barn. (Fakta och forskning där sådan finns.)

2. Riskbedömning

Vad är vi beredda att acceptera av risker, skadeverkningar och konsekvenser? (Inte en forskningsfråga utan en politisk bedömningsfråga för alla medborgare.)

3. Värderingar

Hur ska balansen mellan individens frihet och möjlighet att använda narkotika och kollektivets begränsningar av denna frihet och möjlighet för att skydda individen och gruppen se ut?

Hur ska samhällskontraktet se ut? Hur ska avvägningen mellan individens frihet att använda narkotika och lösningen av försäkringspremie se ut? Innebär kravet på frihet att också försäkringsansvaret vid behov av vård ligger på individen? Innebär kollektivets begränsning av denna frihet att försäkringspremien också är kollektiv (skatt)?

Hur dessa avvägningar ska göras är inte en vetenskaplig fråga utan en värderingsfråga och politisk för alla medborgare.

4. Mål

Vad är målet och ambitionen för olika narkotikapolitiska riktningar och motivet för olika mål? Är det ett narkotikafritt samhälle där ambitionen är att minska användningen? Är det en normalisering av ”rekreationsbruket” där nivån på användningen är av mindre betydelse? Innehåller de olika riktningarna folkhälsopolitiska mål?

Inte heller detta är en vetenskaplig fråga utan en politisk fråga.

5. Effekter av olika typer av politik

Vad vet vi om effekterna av olika lagstiftning, strategier och metoder i relation till de mål som formulerats?

Här är utgångspunkten återigen forskning och erfarenhet.

Här behöver också frågan om metoder ställas i relation till värderingar och om metoderna är förenliga med ett samhälles värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati.