Folkbildningen kännetecknas av att den är fri och frivillig, dvs. deltagarna väljer själva att delta samt ämne och aktivitet. Det är deltagarnas intressen som styr.
Vad kännetecknar folkbildning?
Det här är några områden som är kännetecknande för folkbildning.
Klicka på alla rubriker för att läsa mer.
Folkbildningen är deltagarstyrd, vilket innebär att deltagarna kan påverka upplägg och innehåll och att den utgår från deras behov och erfarenheter.
Bildning är en ständigt pågående process med plats för eget sökande och egna experiment.
Vägen är viktigare än målet eller hur gruppen arbetar mot sitt mål är viktigare än det resultat det ger.
Alla deltagares erfarenheter och kunskaper som kan bidra till gruppens strävande mot sitt mål är viktiga.
Det är inte alltid cirkelledaren som är ämnesexpert i en studiecirkel. I en studiecirkel hjälps alla åt med innehållet och gruppens lärande.
Det innebär att alla i en cirkel kan hjälpas åt med att hitta innehåll till studiematerial och studieplan. Även en enskild deltagare kan alltså bidra med till exempel en artikel som leder till fördjupning av cirkelns ämne. Ingen har hela sanningen.
Studierna är inte läroplans- eller betygsstyrda, inom folkbildningen formar man sina egna studieplaner. Ibland kan man få ett intyg eller diplom som visar att man deltagit i en studiecirkel.
Kunskaper och erfarenheter, när vi delar dem med andra så väcks insikter som ökar vårt engangemang och vår delaktiget. Det kan ge människor redskap att omvärdera sitt tänkande.
Folkbildningen är mångsidig vad gäller utbudet, har ofta en förankring i folkrörelserna och präglas av respektive anordnares profil ideologiskt och/eller innehållsmässigt.
Människors möten och dialog är kärnan i all folkbildningsverksamhet.
